Min period som arbetstagare på heltid började 1997, med många resor i tjänsten. Detta var dock enbart inom Sverige men 1998 började jag på UD och reste därefter jorden runt.

Dessutom har jag rest en hel del privat på min semester. Då lite mer shorts, t-shirt och solhatt.


Utrikesdepartementet håller bland annat till i Arvfurstens palats

Mycket av detta har jag dokumenterat på traditionella kort, digitala kort och digital videofilm.
På denna sida finns urval av de bilder och filmer jag tagit. Min avsikt är att här, allt eftersom jag får tid, lägga in bilder med tillhörande reseberättelser och omdömen.

Just nu reser jag inte alls som tidigare, mestadels blir det inom Sverige med undantag för några få utlandstrippar då och då.

Några av tidigare kollegor på UD under en midsommarlunch

Till skillnad från en vanlig datatekniker så jobbade jag mer med den yttre kommunikationen, WAN skulle man kunna säga.
Jobbet var väldigt omväxlande och jag trivdes bra. Det kunde röra sig om allt ifrån att montera upp stora antenner på tak till att handla mutter på någon primitiv marknad eller att agera diplomatkurir mellan två länder.


Sveriges Ambassad i Saudi Arabien

Majoriteten av de länder jag besökte var att betrakta som betydligt mer primitiva än Sverige och under en tvåårsperiod jobbade jag utomlands nästan hälften av denna tid.
Även om resandet inte var något backpackersliv med burkmat, fullpackade bussar och skabbiga hostels så tog det ändå väldigt på krafterna att flänga runt. Efter två månader hemifrån är det svårt att upprätthålla normala sociala kontakter.

Två Syrier som vi hyrde in som hjälp vid montering av parabolen i Damaskus

Jag lärde mig ganska snart att för mig betyder resa att lära sig något om den lokala kulturen, se hur de lever och lära känna dem.
Jag resonerar också på det viset att jag vill leva så mycket som möjligt i den stad jag besöker. Därför finns inte MTV och mysig allenakväll på hotellrummet för mig.

Jag försökte istället besöka så många av de uteställen som fanns tillgängliga i en stad. Generellt sett så gick jag oftare på barer och krogar än på klubbar. Jag är inte den som ställer mig och dansar själv på ett dansgolv, men har inga problem med att sitta själv i en bar och dricka en öl. Just därför att man aldrig behöver sitta själv i en bar och dricka en öl - det är alltid någon som vill prata med en.

På så sätt skapade jag väldigt många kontakter med människor utomlands. Tyvärr är det få som jag orkar upprätthålla denna kontakt med, men som tur var finns mail idag, så det gör det aningen lättare.

Satellitletande i Nairobi

Min ambition är att jag kommer att jobba med någonting som har med resor att göra i framtiden, kanske något projekt i nogot konstigt land eller liknande. Jag är alldeles för rastlös för att sitta still.

Någonting som jag absolut inte kommer att göra, det är att åka på charterresa

Efter en månad i Sydafrikas huvudstad Pretoria var jag ganska nöjd, maten smakar alltid bra och kostade en spottstyver. Klimatet perfekt och nattlivet mycket bra om än inte fulländat. Att under denna tid hört så mycket om Kapstaden gjorde att jag hade höga förväntningar.

Redan vid inflygningen kunde man se berömda berget Table mountain och att Cape var något speciellt.
Klimatet är fuktigare än i Pretorias inland, utelivet är mer internationellt och varierande och det finns alltid något att se här.
Dessvärre är även brottsligheten än mer extrem. Att gå på öppen gata efter mörkrets inbrott gör man inte alls(även om jag trotsade detta flera gånger).

Vid Cape Point, Godahoppsudden, där Oceanen möter Atlanten

Jag gjorde en dagstur runt sydligaste delarna, på snirkliga vägar längs berg som stupar rätt ned, till nationalparken och Godahoppsudden.

Har man mer tid hyr man en bil och åker Garden Route längs östra oceankusten under någon vecka. Sägs vara något av det bästa man kan göra.

Fyra av de som jobbade inne på Phab Café

Nattlivet är koncentrerat till de två parallella gatorna Loop Street och Long Street som ligger downtown. Vill man så kan man även åka ut mot kusten(Camps Bay hette det nog...), till några av de cafeér och barer som ligger där.
Troligtvis är området kring Loop Street och Long Street de enda där man kan känna sig lite säker under nattetid.

Husen häromkring ser ut lite som förstorade gamla dockhus, och ofta har de en nedre våning och en övre våning med terasser och balkonger där hög musik strömmar ut.
Rythm Divine, Phab Café och Piano Lounge var namnet på några ställen när jag var där.

En stackars telefon och en bordsfläkt ine på någon bar

Vill man känna på ett inte så fullt trendigt uteliv, mer inriktat mot bekväma turister, då åker man såklart till The Waterfront, ett område som inte bara har barer och restauranger, utan även affärer och diverse äventyrscentrum.

Läs mer här>>>

Beirut benämns även ibland "Mellanösterns Paris". Något felaktigt kanske, det är så långt ifrån Paris man kan komma:
Här är man trevlig, pratar god engelska och är vänligt inställda till de främlingar som besöker staden.
Våld och brottslighet existerar nästan inte även om man kan tro detta med tanke på närheten till konfliktområdet västbanken.

Libaneser röker "Hubble-bubble" vid strandpromenaden i Beirut

Från min barndom kan jag tydligt minnas Beirut som frekvent förekommande i Rapport med Bengt Öste. Det var bomber och granater och bilder på raserade hus.
Idag står många av de raserade husen kvar, med tydliga hål från granater och automateld. En del är bebodda, det ser man på tvätten som hänger utanför, andra är totalt renoverade och naturligtvis har detta bidragit till att Beiruts ekonomi har raserats totalt.

Kontrasterna är tydliga, ruckel granne med lyxhotell

Priserna är höga och nästan allting är dyrt.
Många av de invånare jag träffade var dessutom väldigt irriterade på Israel och deras försök att skapa konflikt varje gång en liten ljusning i ekonomin skymtades.
Hatet mot Israel är massivt i Beirut, jag minns särskilt en gång då jag gick in på en restaurang och en man av någon anledning tog mig för att vara från Israel.
"Nej, absolut inte", svarade jag. Jag är från Sverige.
"Vad bra, annars hade vi dödat dig", svarade mannen oberört.

Jag tillsammans med några vänner i området Achrafieh

När det gäller nattliv är Beirut top-of-the-line i Mellanöstern, alkohol är inte bannlyst och kristen mission är tillåten. Däremot kan man ibland råka ut för vissa högtider och myndighetsåtgärder som resulterar i plötsligt stängda krogar.

Området Achrafieh runt gatan Mono Street är det som gäller och några av de trendigaste uteställena heter Pacifico, Bo 18 och Atlantis.

Av dessa så är väl Bo 18 något av det mest spektakulära, en jättestor lagerlokal under jord, långt ut i ett industriområde.
Mitt i sommarnatten så öppnar man det gigantiska taket och dansen pågår helt plötslig direkt under stjärnorna.

Läs mer här>>>

© Tomas Gustafsson 1999-2001